Vad är ett medborgarinitiativ?

1. På vad grundar sig initiativrätten?

Enligt Finlands grundlag har minst femtiotusen röstberättigade finska medborgare rätt att lägga fram initiativ för riksdagen om att en lag skall stiftas. Om hur ett medborgarinitiativ läggs fram föreskrivs i en särskild lag om medborgarinitiativ.

2. Hur får man information om aktuella medborgarinitiativ?

Det finns inget enhetligt register om medborgarinitiativ som är aktuella eftersom man inte är skyldig att informera myndigheterna om att ett medborgarinitiativ har väckts. På justitieministeriets webbplats kommer, när den tas i bruk, att finnas de initiativ för vilka stödförklaringar samlas in via webbplatsen. Stödförklaringar kan dock också samlas in på papper, på en särskild blankett, eller så kan den som väcker initiativet ha en egen webbplats för insamlingen. Det kan alltså hända att man inte får information om aktuella initiativ på annat sätt än genom den som väcker initiativet eller dennes företrädare.

3. Var får man hjälp med att väcka initiativ?

Justitieministeriet ger råd endast om frågor som gäller förfarandet vid medborgarinitiativ. Justitieministeriet har inte möjlighet att ge råd om frågor som gäller innehållet i initiativet.

Initiativrätt

4. Vem kan man väcka ett initiativ eller understöda ett initiativ?

En röstberättigad finsk medborgare, alltså en person som fyllt 18 år och har finskt medborgarskap, kan båda väcka initiativ och stöda initiativ.

5. Vilken dag är avgörande när det gäller myndig ålder?

Det datum då initiativet undertecknas är avgörande. Man ska alltså ha fyllt 18 år den dag då man undertecknar initiativet. Initiativets datering är alltså inte avgörande.

6. Vad avses med en medborgargrupp?

Med en medborgargrupp avses två eller flera finska medborgare. Med medborgargrupp avses alltså inte en förening eller en annan juridisk person.

7. Kan en juridisk person, t.ex. en förening väcka ett medborgarinitiativ?

Den som väcker ett medborgarinitiativ måste vara en röstberättigad finsk medborgare, en juridisk person, t.ex. en förening, kan alltså inte väcka initiativ. Detta hindrar dock inte att t.ex. organisationer kunde hjälpa till med att väcka ett initiativ.

8. Om vilka frågor kan man väcka initiativ? Finns det några begränsningar när det gäller initiativrätten?

Medborgarinitiativ innebär att medborgarna har rätt att väcka initiativ till att en lag stiftas i någon fråga. Medborgarinitiativet kan innehålla ett lagförslag eller ett förslag om att lagberedning ska inledas. Initiativet bör gälla frågor som regleras genom lag. Eftersom lagstiftningen är mycket omfattande innebär detta krav inga större begränsningar för rätten till initiativ. Till de viktigaste grupperna av ärenden som inte ingår i rätten till initiativ hör sådana förpliktelser som Finland förbundit sig till genom internationella avtal samt statens budgetärenden. I initiativrätten ingår dock också sådana lagstiftningsfrågor som påverkar statens budget.

Medborgarinitiativets form

9. Vad bör ett medborgarinitiativ innehålla?

Ett medborgarinitiativ innehåller ett lagförslag eller ett förslag om att lagberedning ska inledas samt motiveringar till förslaget. Initiativet ska ha en titel som beskriver dess innehåll och initiativet ska dateras.

10. Vad avses med en titel som beskriver initiativets innehåll?

Titeln ska beskriva initiativets huvudsakliga innehåll och individualisera initiativet tillräckligt väl. På så sätt undviker man att initiativet blandas ihop med andra initiativ gällande samma fråga som eventuellt är på gång. Befolkningsregistercentralen.(som i slutskedet fastställer antalet stödförklaringar) sammanställer stödförklaringarna till en helhet som bifogas initiativet just på basis av initiativets titel och datering. Det är därför mycket viktigt att initiativets titel och datum anges exakt på ett enhetligt sätt i alla stödförklaringar.

11. På vilket språk uppgörs initiativet? Kan initiativets titel översättas?

Ett initiativ får avfattas på finska eller svenska eller på båda språken. Hela initiativet eller enbart titeln kan översättas.

12. Översätts initiativet till båda nationalspråken om initiativet har uppgjorts bara på det ena språket?

Översättningen av initiativet till det andra nationalspråket görs i riksdagen när initiativet har lämnats in för behandling i riksdagen.

Insamling av stödförklaringar

13. Hur kan jag samla in stödförklaringar till stöd för mitt initiativ?

Stödförklaringar kan samlas in på papper, på en blankett som fastställts av justitieministeriet, eller via nätet, antingen i den nättjänst om justitieministeriet upprätthåller eller i en nättjänst som ordnas av den som väcker initiativet. Det är meningen att justitieministeriets nättjänst tas i bruk i början av december. Om det finns en egen nättjänst för initiativet ska den godkännas av Kommunikationsverket.

14. Vilka uppgifter bör finnas i stödförklaringarna? Hur går det om någon uppgift saknas?

En stödförklaring ska innehålla medborgarinitiativets titel och datum, initiativundertecknarens fullständiga namn, födelsetid och hemkommun. Dessutom ska den innehålla initiativundertecknarens försäkran om att han eller hon är en röstberättigad finsk medborgare och att han eller hon undertecknat amma initiativ endast en gång. Stödförklaringen ska dateras. Om någon av dessa uppgifter saknas kan Befolkningsregistercentralen i kontrollskedet förkasta stödförklaringen.

15. När kan jag börja samla in stödförklaringar och bör jag registrera mitt initiativ någonstans?

Insamlingen av stödförklaringar kan påbörjas genast när initiativet är färdigt och daterat. Justitieministeriet granskar inte de medborgarinitiativ som görs och det behövs inte någon anmälan eller registrering på förhand innan man börjar samla in stödförklaringar.

16. Hur lång tid har jag att samla in stödförklaringar?

Stödförklaringarna ska samlas in inom sex månader räknat från dateringen på initiativet.

17. Ska de stödförklaringar som samlas in på papper vara i någon bestämd form?

Ja. När man samlar in underskrifter på papper ska man använda en blankett som följer det formulär som fastställts av justitieministeriet. Den finns bl.a. på adressen: www.kansalaisaloite.fi. Observera att blanketten bör vara i storlek A4!

18. På hurdant papper ska stödförklaringen skrivas ut? Kan man göra andra anteckningar på blanketten?

Befolkningsregistercentralen använder skanner vid kontrollen av stödförklaringar. Vid insamlingen av stödförklaringar bör man använda den blankettbotten som fastställs enligt justitieministeriets förordning och som bör vara av storlek A4. Pappret bör vara vitt. På blankettens baksida kan man printa ut text utan att det påverkar skanningen. Man bör undvika att vika pappret alltför skarpt eller att pappret rivs eller skrynklas.

Elektronisk insamling av stödförklaringar

19. När blir justitieministeriets nättjänst klar?

Bestämmelserna om justitieministeriets nättjänst träder i kraft 1.12.2012.

20. Kan jag samla in stödförklaringar elektroniskt också i andra nättjänster?

Ja, men den nättjänst som används måste uppfylla kraven i lagen om medborgarinitiativ: när man samlar in stödförklaringar elektroniskt måste man använda ett datasystem som har godkänts av Kommunikationsverket. Det krävs bland annat att datatjänsten använder stark elektronisk autentisering vid insamlingen av underskrifter för medborgarinitiativet. Exempelvis adressit.com eller Facebook är inte godkända system.

Skydd för personuppgifter

21. Är namnen på de personer som undertecknat stödförklaringar offentliga?

Undertecknarnas namn är inte offentliga i det skede då stödförklaringar samlas in. Den som väcker ett initiativ och hans eller hennes företrädare får överlåta uppgifterna endast till Befolkningsregistercentralen. Uppgifterna blir offentliga när myndigheten konstaterar att kravet på minsta antal stödförklaringar enligt grundlagen har uppfyllts, d.v.s. när minst 50 000 röstberättigade finska medborgare har undertecknat initiativet. Undertecknarnas namn blir alltså offentliga när Befolkningsregistercentralen konstaterat att initiativet har det antal stödförklaringar som krävs för behandling i riksdagen.

22. Vad händer med de uppgifter jag gett i stödförklaringen? Kan mina personuppgifter användas i efterhand?

Den som väcker ett initiativ och företrädaren ska se till att de stödförklaringar som de har i sin besittning förstörs senast inom sex månader från det att Befolkningsregistercentralen fattade sitt beslut om antalet godkända stödförklaringar. Om stödförklaringarna inte alls lämnas till Befolkningsregistercentralen för kontroll, ska de förstöras senast inom sex månader från det att insamlingen av stödförklaringar har avslutats. Befolkningsregistercentralen ska förstöra stödförklaringarna när riksdagsbehandlingen av initiativet har avslutats.

Kontroll av stödförklaringar

23. Vem överlämnar stödförklaringarna till Befolkningsregistercentralen?

Den som väckt initiativet eller företrädaren för initiativet överlämnar stödförklaringarna till Befolkningsregistercentralen efter att insamlingen har avslutats.

24. I vilken form ska stödförklaringarna överlämnas till Befolkningsregistercentralen?

Stödförklaringarna överlämnas i den form i vilken de samlats in, alltså antingen i pappersform eller elektroniskt. Observera att stödförklaringarna av datasäkerhetsskäl inte får skickas som bilaga till ett e-postmeddelande.

25. Kan insamlingen av stödförklaringar fortsättas ännu efter att man fått ihop 50 000 underskrifter?

Insamlingen av underskrifter kan fortsättas också efter att initiativet har fått de 50 000 undertecknare som krävs. På sås sätt kan man bl.a. bereda sig för att en del av underskrifterna kanske inte kommer att godkännas vid kontrollen.

26. Varför kontrolleras inte alla stödförklaringar som samlats in på papper?

Befolkningsregistercentralen använder en metod med s.k. stickprov för att kontrollera stödförklaringar i pappersform. På så sätt får man snabbt ett resultat om antalet godkända stödförklaringar. Stickprovsmetoden är också mycket tillförlitlig. Vid stickprovet används en konfidensgrad på 99 procent, vilket är den högsta möjliga tillförlitlighet man kan uppnå vid stickprov.

Riksdagsbehandlingen av initiativ

27. Hur snabbt ska initiativet överlämnas till riksdagen efter det att Befolkningsregistercentralen har fastställt att det fått minst 50 000 stödförklaringar?

Initiativet och Befolkningsregistercentralens beslut bör överlämnas till riksdagen senast inom sex månader från det att Befolkningsregistercentralens fattat sitt beslut, annars förfaller initiativet.

28. Vem svarar för att initiativet överlämnas till riksdagen?

Den som väckt initiativet eller företrädaren överlämnar medborgarinitiativet och Befolkningsregistercentralens beslut till riksdagen.

29. Kan man på nytt lämna in ett initiativ om samma ärende om riksdagen har förkastat det tidigare initiativet?

Ja, det kan man.

30. Hur snabbt tar riksdagen upp ärendet till behandling?

Det finns ingen tidsfrist för behandlingen i riksdagen. I praktiken tas initiativet utan dröjsmål upp till behandling, under förutsättning att riksdagen är samlad. Det är bra att observera att initiativet förfaller vid slutet av valperioden om inte riksdagen hunnit behandla det. Därför lönar det sig inte att lämna in ett initiativ till riksdagen alldeles i slutet av valperioden.

Ekonomiska bidrag

31. Vad räknas som bidrag?

Som bidrag räknas prestationer i pengar, varor och tjänster samt andra motsvarande prestationer. Som bidrag räknas dock inte sedvanligt frivilligarbete eller sedvanliga gratistjänster. Frivilligarbete kan vara till exempel att samla in stödförklaringar i pappersform för medborgarinitiativet.

32. Var redovisas bidragen? Måste namnen på dem som gett bidrag på över 1 500 euro publiceras genast, eller kan bidragen publiceras t.ex. i form av en enda lista då kampanjen avslutas?

Den som väcker initiativet bör se till att uppgifter om donationer över 1 500 euro redovisas i datanätet så att uppgifterna finns tillgängliga för allmänheten senast vid utgången av den kalendermånad som följer efter det att bidraget togs emot. Uppgifterna kan dock läggas ut på nätet tidigast när insamlingen av stödförklaringar inleds.